A very good day
Värdshuset
varje morgon en ny gäst.
En glädje, en sorg, en elakhet,
eller plötslig insikt kan dyka upp
som en oväntad gäst.
Hälsa dem alla välkomna!
Även när det är ett gäng bekymmer,
som våldsamt drar genom huset
och tömmer det på alla möbler;
behandla ändå varje gäst med respekt.
Han eller hon kan bana väg för
en oväntad fröjd.
Den svarta tanken, skammen, illviljan,
möt dem vid porten med ett skratt
och bjud in dem.
Var tacksam för vemhelst som kommer
eftersom var och en av dem har skickats ut
som en vägvisare från bortom.
-Rumi
Ord blanksteg ord
För även om det finns mycket negativt så finns det samtidigt mycket positivt och det är där jag tänker lägga min energi!
Lyfter blicken & tar till mig livet
Jag är stark i tron på mig själv och vet att jag kommer lyckas!
Spretande framtidsutsikter!
Men sen då? Jag kan inte få en fast anställning innan jag har socinom examen i handen, så enkelt är det. När jag väl fått examen, vill jag bo kvar här då? Och om det inte blir att bo kvar i Luleå, vart vill jag bo då? Vart skulle jag trivas?
Ähh jag vet att jag inte behöver reda ut alla frågetecken nu på en gång utan ta det efter vägen men ändå...
Frukostdags!
Mina katter är förövrigt väldigt billiga just nu! Är så inåthelvetes less på allt hår!! Men jag ska införskaffa ett sängöverkast för i det här hårhavet vill jag inte sova och därmed basta!
Det var ett himla schvissande!
Pang sa det bara och så var det fredag igen! De sista tre veckorna har fullkomligt susat förbi! Fredagskänslan har ej infunnit sig än men det kommer väl. Ska hem och tvätta efter jobbet så då kommer de säkert haha :P.
Förövrigt så känner jag positiviteten sprida sig i kroppen. Mer solsken i blick och ljusare tankeverksamhet :).
Vad jag ska sysselsätta mig med i helgen är inte fastlagt än men det lutar mot något glas vin och surr med Maria samt att umgås med gullegossen Wille :).
Lägenhet efter omtapetsering!
Nu har jag inte satt upp nånting på väggarna än men det tar sig :)
Ps.
Bad night gone good
Till mina långdistansvänner!
Uteplatsen är inte så mycket av visa upp i nuläget :)
Tyst, tomt och långtråkigt
Just nu njuter jag av tystnaden och vill (hör och häpna) inte ens ha på någon musik. Tyst, lugnt och stilla :). Känner mig sjukt osocial och har inte ens varit in på FB (okej, kanske 2 min ;)). Nu ska jag ha film maraton i min ensamhet och njuuuuta!
D-vitaminbrist
De sista veckorna har jag varit så fruktansvärt trött! Jag har gått och lagt mig vid elva snåret, jobbat 8-12 och sedan åkt hem och sovit någon timme. Igår sov jag till halv elva och somnade likförbannat en timme vid fem. Men nu har jag självdiagnostiserat mig med d-vitaminbrist! För det är inte normalt att vara såhär pass trött. Minsta lilla ansträngning tar emot. Men nu ska det förhoppningsvis bli ändring på det!
Balance
Och ändå slogs jag av samma tanke idag. Är det bra eller dåligt? Humöret pendlar och om så är fallet, passa på att njut. Att "stå utanför" sig själv och se på sig med andras ögon kan göra gott. Vad hade jag gett för råd till en vän i samma sits? Då kommer svaret enklare.
En annan person sa till mig "Det är helt okej att det går i cirklar så länge varje cirkel leder till någon form av förändring" vilket också är sant! Vi håller livet i våra egna händer och om det är något som vi inte trivs med - varför inte ändra på det då?
Nu har jag varit nog filosofisk för i natt ;)
Förändring i luften
Jag inryms av en känsla av att vara tillags med livet. En inre balans som inte rubbas lika lätt. Oerhört skön känsla!
Nu har jag tagit mitt pick & pack till en egen liten lägenhet. Det känns fridfullt och lite ensamt..... Inte så lite..
Förväntansfull & taggad!
Detta är vad vi ska på i Barcelona, det vill säga Sensation Innerspace:
Efter detta så är nästa resmål huvudstaden, 17 december blir det att se Tïësto i globen:
För dem som inte har en aning om vad detta är kommer ett live klipp från Tiësto :)
Vad tusan händer med kroppen?!?
Under högstadie/gymnasie tiden så hade jag jätte fin hy. Eller jag hade inga finnar rättare sagt! Men nu. Nu ploppar dom upp efter varandra på löpande band!
Jag tänker att det kan bero på stress eller att jag varit lite nere på sistone. Eller rökningen. Eller kanske att jag sitter för mycket vid datorn.. Men nu tror jag att jag hittat orsaken - CLEARASIL! Det är sedan jag började använda detta fördömda medel som skiten kommer upp till ytan. Jag var mer än nöjd när det höll sig under ytan!
Är det så med alla artificella hjälpmedel? Eller alla var väl att ta i ;-P. Jag provade t.ex. antioxidanter i tablett form och det fungerade bra. Men så fort jag missat tabletten i två dagar så blev jag sjuk! Jag har testat detta vid två tillfällen och så fort jag slutade så blev jag sjuk. Samma är det med torra läppar + lypsyl.
Utöver dessa väldigt allvarliga bekymmer så har jag börjat få värmeslag, vallningar eller vad man nu ska kalla det. Det är som ett varmt rus genom kroppen och så börjar jag svettas. Kanske kan skylla det på nikotin eller koffein.
Fan jag känner mig som henne i Snygg, sexig och singel som står och lyfter armarna framför spegeln för att se hur brösten förändras, 25 - 30, 25 - 30.. Haha ja jag vet, jag är knäpp ;P.
En dag i höstsolen
Men gud vilken enorm tid det tog att lägga in bilder!! Sparar resten till en annan dag.
Nu har jag tagit itu med mitt liv!
Parallellt med detta så har jag precis tackat ja till en projektanställning på deltid. Även detta inom missbruk fast detta är mer som ett boende än som behandling. Det känns fruktansvärt roligt att ens vara påtänkt i detta sammanhang i och med att verksamheten inte finns än. Det är jag som kommer att styra upp den här verksamheten och arbeta själv till största delen av tiden. Tänk att jag gjort så bra ifrån mig? Detta är verkligen ett kvitto på att jag kan!
Min chef sa "Det vore skamligt om inte Luleå kommun tog fasta på en sån resurs som dig! Du har fått en jättebra kontakt med alla dina kunder och det handlar om dig. Du har gjort ett jättebra jobb på vuxensektionen och under sommaren har du fungerat som ryggraden hos oss."
Så jag blir kvar i Luleå till 31 december!
Känslor likt en virvelvind
Tystnaden slår mig och jag stelnar till. Tyst. Ensamt. Jag är ensam! Klumpen i magen återkommer och ögonen tåras. Efter en stunds ansträngning kan jag återfå lugnet. Jag fixar det här. Jag är stark. Det var för det bästa. Jag kan skratta och le igen men efter tid gör sig sorgen och saknaden återigen sig påmind.
