Mer än att existera

Idag har det varit lättare att andas och längre ifrån tårar. Chocken har lagt sig och funderingar kring framtiden spinner vidare. Men givetvis känns allting fortfarande enormt sorgset. Time heals all wounds!

Nu är det förnyelse och att unna mig saker som står på topp i listan! Idag har jag blivit redhead och imorgon är det dags för klippning :). Tänkte kanske unna mig en sminkning också ;).

Now its my time to shine! :)

Tänk att vi alla är så lika

"I början av en kris upplever man ofta alla möjliga känslor. Det kan växla mellan hopp och förtvivlan, mellan att man inser vad som har hänt och att man förnekar det. Man kan känna hjälplöshet, förvirring, ångest och otrygghet, och oroa sig för framtiden. Det man har varit med om kan göra att man kanske glömmer att äta eller att man tröstäter. Eller att man får svårt att sova, eller vill sova jämt. Man kan också dra sig undan från andra, bli lättirriterad eller förändras i sitt sätt att vara. Det är vanligt att man blir ledsen och nedstämd.

Efter de första dagarnas kaos behöver man få tillbaka ordningen i vardagen, ibland behöver man hjälp med det. Ordning kan minska oro och ge en känsla av kontroll.

Om man vill och kan gråta ska man göra det. En del kan bara gråta när de är ensamma, andra bara tillsammans med någon. En del gråter inte alls, men det behöver inte betyda att krisen är lindrigare. Det finns inget rätt eller fel sätt att bemöta krisen på; varje person använder det sätt man kan."  


Sorgens olika faser

Chock

När något svårt eller jobbigt händer brukar man först få en känsla av bedövning eller overklighet. Då är man i det som kallas chockfasen. Särskilt chockad brukar man vara om det har hänt något snabbt och plötsligt. Chockfasen brukar man vara i någon eller några dagar, och man kan reagera på olika sätt. Man kan verka oberörd utåt, men ha tankar som rusar runt och känns snurriga och jobbiga. Man kan också få panik och göra saker man annars inte skulle göra.

Reaktion

Den andra fasen kallas reaktionsfasen, och den kan vara från någon vecka upp till flera månader. Under den här tiden börjar chocken gå över och man börjar kunna ta till sig det som har hänt, det känns mer verkligt. Det är vanligt att man är förtvivlad och helt upptagen av sorg och saknad. Kanske behöver man gråta mycket. Man kan också bli arg och tycka att det som hänt är någons fel. Hur man sover och äter kan också påverkas; man kan få svårt att sova eller vilja sova hela tiden, få svårt att äta eller tröstäta.

Bearbetning

Den tredje fasen kallas bearbetningsfasen. Den brukar ta upp till ett år. Då tänker man på det som har hänt och försöker lära sig leva med det. Förtvivlan börjar kännas lite mindre och man kan börja se lite ljusare på tillvaron, även om man fortfarande sörjer.

Leva vidare

Slutligen kommer den så kallade nyorienteringsfasen. Då börjar man kunna känna sig glad och lycklig över saker igen, det svåra tar inte längre över och man lär sig att leva med det man har upplevt. Självklart finns minnena av det som har hänt kvar, men sorgen kring det har minskat.

Olika hur långa stadierna är

De olika stadierna kan ibland vara tydliga, men ofta övergår de i varandra utan klara gränser. Ibland kan man fastna i en fas och behöva hjälp av för att komma vidare. Hur lång tid det tar att gå igenom en period av kris eller sorg är olika från person till person. Det kan handla om månader upp till flera år. Tiden beror på vad man har råkat ut för och hur man upplever det, och på vem man är och vilka erfarenheter man har.


Ett tomt skal av en människa

Frågetecken.. Kaos.. Förvirring.. Ingenting.. Brist på existens..

Det är den bästa beskrivningen av mina tankar och känslor just nu. Tusen frågor men inga svar. Vad gör jag nu? Hur kommer de närmsta månaderna se ut? Flykt.

Jag vill stoppa huvudet i sanden. Packa min väska och åka så långt och länge pengarna räcker. Vart har mindre betydelse, bara bort från allt kaos. Det tokiga med hela den idén är att kaoset inte försvinner för det. Oavsett hur mycket jag försöker sysselsätta mig så hinner tankarna alltid ikapp.

Så istället för att fly kroppsligt så tänkte jag fly psykiskt. Begrava mig i skolböckerna tills omvärlden känns lite mer begriplig och hanterlig.

Jag är stark! (..när jag orkar..)

O-hindrad

Jag har inte varit hindrad att göra någonting. Utan möjligtvis av ekonomiska skäl. Jag har velat vara så nära Luleå jag har kunnat pga kärleken. Nu finns inte kärleken kvar längre. Eller kärleken finns kvar men inte i form av ett förhållande.

Nu har jag inga skäl att stanna i Luleå. Bortsett från praktiken och sommar vik'et. Efter det så blir det iofs flytt till Umeå men det känns för långt bort. Jag vill ju oftast göra allting nu-nu-nu, helst igår. Men jag får behärska mig och njuta till fullo av nuet, så gott det går iaf :).

Kanske att det blir en kortare tripp inom en snar framtid :). De senaste helgerna har inneburit resor till stugan, Umeå och nu i helgen hoppas jag på besök från eller till Skeå :).

Blogg på is

Jag känner inte att jag har möjlighet att skriva om saker som jag vill skriva om med hänvisning till sekretessen. 8-17 spenderas i sekretessens land och utöver det gör jag inte så mycket mer?! Sorgligt men sant haha! Åker hem, käkar middag, ser tv eller nöter dator och sover. Det resulterar inte i så mycket intressant skrivande/läsning.

Nu blir alltså denna blogg vilande på obestämd framtid

Förövrigt kan jag säga att livet leker och det känns att våren närmar sig med stormsteg:). Solen värmer, människor plockar fram solbrillor och leenden, asfalten syns och vårkänslorna spirar :). It feels goooood! Den deprimerade vintertiden är förbi :). Längtar till de första gröna grästråna vid huskanten men det är nog ändå en bra bit bort :)


Sthlm, miami, ume, när & fjärran

Jag är så overkligt ressugen så hälften vore nog! Skulle kunna tänka mig vad som helst just nu känns det som! En shoppingweekend? En roadtrip dit vägen tar mig? En nöjeshelg? Gå tills benen viker sig (stadsön, hehe;))? Nämen skämt på skidor, är så grymt sugen på att uppleva något utöver Luleås utbud. En Barca resa var ju inplanerad men pga mitt vikariat och Maddes renoveringsplaner så gick det i stöpet. Det hinns ju alltid med senare :). Nu är jag på jakt efter en weekend, umgås och ha trevligt :).

Jag trivs faktiskt mycket bra i Luleå men ibland så blir jag less på ekorrhjulet och vill komma iväg :).

Jobbet (ja jag kallar det faktiskt så) går förövrigt väldigt, väldigt bra :). Efter ett akut hembesök fick jag omdömet "Det kändes verkligen inte som att jag hade med mig en praktikant utan en kollega - och det, det är väldigt positivt" vilket var kul att höra :). Jag får ofta höra att jag inte är som "andra praktikanter" i positiv bemärkelse :).

I skrivande stund så har jag 7 klienter som jag träffar själv, utreder och samtalar med. Och de skiljer sig alla mycket åt, yttrande om kontraktsvård, daglig sysselsättning, behandlingshem, droganalyser, jobba upp sjuälvkänslan, alkoholister, narkomaner, kvinnomisshandel, bokstavskombinationer, psykoser - you name it! Enormt varierande arbete och uppgifter! Administration, bokade besök, hembesök, akuta besök, möten och så vidare :).

BALANS

Det är ordet som genomstrålar och eftersöks i mitt liv som mest just nu. Jag vill ha balans i form av rutiner, i relationer, i vardagen, i yrket, i humöret och så vidare. Inte för mycket, inte för lite - Balans! Kanske ett tecken på att man börjar bli äldre? Lugna ner sig, tid för reflektion, andas :). Fokus på vad som är viktigast i livet för mig och hur jag får till en balanserad livstil. Hur detta ska gå till har jag ingen plan på men jag tror att nyckeln ligger i eftertanke.

Jag tror även att jag mår som bäst när jag lever i nuet och inte har allt för lång framförhållning. Vissa saker är givetvis givna, som att jag blir kvar i Luleå fram till hösten, sedan Umeå och slutligen examen. Efter det upphör mina framtidsplaner! Haha nää det gör de förhoppningsvis inte men jag vill lämna det blankt för tillfället :).

Sommaren som stundar känns mycket oplanerad och ostrukturerad. Vikariatet är inte klubbat och klart, jag vet inte hur schemat kommer se ut och liknande. Jag hade mer än gärna velat åka till Barca i 2v men jobbet går helt klart före. Resor får sparas i sådana fall och man kommer ganska långt med weekends också :).

Nu ska jag sluta filosofera!


(Fråga mig inte, googlade filosof, haha!)

Sommarvikariat


Det var bara ett samtal bort. Blev erbjuden en heltidstjänst på ett behandlingshem i kommunens regi :). Det känns så otroligt skönt! Dels att det är fixat och dels att det är något som jag kan knyta ihop med min utbildning! Så under sommaren tituleras jag som behandlingsassistent :). Rättare sagt 1/6 till 31/8.

Till eftertanke

Om jag vill lyckas
Med att föra en människa mot ett bestämt mål
Måste jag först finna henne där hon är
Och börja just där.

Den som inte kan det
Lurar sig själv
När hon tror att hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon
Måste jag visserligen förstå mera än vad han gör
Men först och främst
Förstå det han förstår.

Om jag inte kan det
Så hjälper det inte att jag kan och vet mera.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan
Så beror det på att jag är fåfäng och högmodig
Och egentligen vill bli beundrad av den andre
Istället för att hjälpa honom.

All äkta hjälpsamhet
Börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa
Och därmed måste jag förstå
Att detta med att hjälpa
Inte är att vilja härska
Utan att vilja tjäna.

Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon!

- Sören Kierkegaard

Ouppdaterad

Läääänge sedan jag filosoferade på denna sida. Men jag vet inte riktigt hur mycket jag kan och vill skriva faktiskt. Jag kan ju inte direkt skriva om vad jag gör på dagarna på grund av sekretess.

Men liiiiiite kan jag väl nämna ;). Den senaste tiden har inneburit en massa eget ansvar! Jag har mina egna klienter som jag träffar och följer även med andra socialsekreterare på deras hembesök, besök, vårdplaneringar, nätverksträffar, möten och så vidare. Riktigt roligt och intressant!

I veckan har jag kännt mig riktigt irriterad på vissa personers människosyn. De jag syftar på ser människor med missbruk som ett namn på ett papper som kostar pengar. Ett problem att lösa! Hur kan man sitta på ett möte och tala över huvudet på en klient? Rikta sig till alla andra än den som det faktiskt berör? Det är ingen på min praktikplats som har den här människosynen men på andra myndigheter och verksamheter. Usch så förbannad jag kan bli! Hur kan man ens välja ett sådant yrke om man ser på människor på det sättet?

Jag har varit på en hel del behandlingshem nu för studiebesök. Det känns bra att veta vad jag talar om och att ha sett hur det ser ut och fungerar. Bilda mig en egen uppfattning! Så nu vet jag ju vart jag kan vända mig för sommarjobb också ;).

Imorgon fyller Marie halvvägs till 50 så en tripp till schtan för att inhandla present står först på listan :). Sedan blir det fika i Rautas och avslutningsvis festligheter och utgång på Magasin 3 :))

Jazztobak eller Dödsknark

Del 1
Del 2

Saknad

Det ligger nog någonting i ordspråket "gräset är alltid grönare på andra sidan". När jag var i Skellefteå så längtade jag hem och nu när jag är hemma så längtar jag tillbaka. Men det är i och för sig inte själva staden jag saknar, utan Madde! Vi bodde ju faktiskt varandra i hennes etta under några månaders tid och det är klart att det känns konstigt och tomt nu.

Fanny och jag hade sporadisk kontakt och hördes mest när vi hade något roligt/tråkigt att berätta. Vilket inte var alltför ofta eftersom att så mycket tankeverksamhet gick åt till skolan. Nu känns det jätte tomt och konstigt att inte kunna lyfta telefonen och slå henne en pling. Fast med Skype's hjälp går det förstås, det involverar bara lite mer planering ;).

Mina kollegor frågade mig hur det går att bo hemma och jag svarade att det går jätte bra. Från min sida iaf, hehe :P. Jag sköter min egen tvätt, lagar middag och plockar undan när jag har stökat till det :). Den enda tendens till regression jag har märkt hos mig själv är att jag förklarar hur sjuk jag är haha. Även fast jag verkligen är sjuk så är det som att jag måste förklara mig? Att jag inte vill stanna hemma från jobbet men jag måste för att jag inte mår bra. Tror att det bottnar i åren av skolk. Måste få in i mitt huvud att det räcker med att säga att jag är sjuk. Åren av skolk är ju givetvis (tack och lov) förbi!

Helgen har inneburit en massa slötid vilket var väldigt skönt och välbehövt! Och den kommande helgen spelar nog samma visa :). På fredag ska jag vara barnvakt och på lördag vankas det möjligtvis Jokkmokk. Den som lever får se som den blinde sa till den döva ;)

Socialtjänsten

För att sammanfatta det med en mening: Jag har valt rätt yrke!

Jag utför då min praktik på vuxensektionen vilka de flesta säkert redan känner till. Där gör de utredningar om vilka insatser som är aktuella för vuxna missbrukare över 20år samt vuxna individer med psykisk ohälsa. De med psykisk ohälsa får inte stöd utifrån LSS utan från SoL (socialtjänstlagen). De som tillhör LSS tillhör en annan sektion.

Än så länge har jag fått vara med på allt! Det är bara en klient som inte ville att jag skulle följa med och det får jag ju självklart respektera. Det är ändå skönt och roligt att jag får följa med på det mesta. Upplägget bygger lite på lära genom att göra så jag har redan fått ansvar för en klient. Ska ha ett enskilt möte med denne i början av nästa vecka i form av ett motiverande samtal. Vi ska även lägga upp en plan för hur den närmsta tiden ska planeras. Så jag har ringt till klienten och ska alltså träffa denne själv. Spännande!

Idag har jag varit på studiebesök på Mottagningssektionen. Träffade en socialsekreterare där som förklarade socialtjänsten i stort och vad de sysslar med på mottagningen. Som ny klient hos Soc hamnar man vanligtvis först på mottagningen där de gör en form av bedömning för att se vilken sektion ärendet tillhör, t.ex. försörjningsstöd, barn & ungdomssektionen, familjerätten, LSS, eller vuxensektionen. Det var verkligen lärorikt! Så nu har jag fått en grund i vad som pågår runt om i huset :).

Jag fick även information om olika verksamheter som t.ex. Växhuset vilket verkar vara en mycket bra och välbesökt av unga föräldrar. Ett hett tips! Det är dock främst för boende på Hertsön och Örnäset :).

I övrigt så har jag varit totalt slut dessa två första veckorna! De är enormt mycket information och sinnesuttryck att ta in så jag har vanligtvis stukat i säng före 22 :-P. Men nu ska det bli ändring! Jag kommer vara i Luleå fram till September så nu vill jag uuuuuuuuumgås!! Det har gått på tok för länge mellan träffarna!



Pysseldax

När jag kom hem efter en sväng på storheden med F satt mamma och pysslade med ett fotoalbum. Det såg så roligt ut att jag måste fortsätta med mitt påbörjade :). Det här är ett axplock från hur långt jag har kommit än så länge :)


















Ledig dag, lördag

Men ledig har jag inte direkt varit... Jag har haft en fixardag! Bara att sortera alla kläder till spara, slänga och förvara tog ju åratal ;P. Fick iaf ihop en ikea påse som ska slängas och en som ska på förvaring fram till sommaren. Utöver det så har jag hjälpt min käre bror och gjort hela 12 jobbansökningar :).

Igår så hängde jag på Pluppen till Anne där vi satt och diskuterade våra framtida yrken :). Vi tillhör ju båda socialt arbete och området missbruk. Så det var mycket att diskutera :). Jag trodde att klockan var 22.30 när det visade sig att den var 23.40, det är väl ett bevis på att vi var uppslukade av samtalet ;D. Mycket trevligt!


Observationer

Att jag kan bli så slut och trött av att bara lyssna, titta och reflektera! Det verkar dock vara en vecka då många är trötta.. En introduktion tar ju mycket på krafterna, det är mycket att ta in och långa dagar (8-17). För mig är det länge eftersom att jag är van 9.15-15.00 typ ;P. Och då är det rast en gång i timmen och en timmes lunch haha!

Jag trivs då iaf riktigt bra!! Det är ett superhärligt arbetsgäng och arbetet är väldigt intressant :). Det är nya klienter varje dag men olika typer av behov. Den enda gemensamma nämnaren hos klienterna är missbruk annars är det väldigt varierande. Ett klientel på 20-65år typ :). Snart är det dags för mig att ansvara för egna klienter, spännande! (Men jag kommer inte att sätta in en insats förrän jag har diskuterat det med min handledare givetvis)

Förlåt om jag skriver flummigt men jag är väldigt trött, läggdags inom en timme ;)

Quality Time




















Lyckan är total

 

  • Jag har precis skrivit klart tentamen i psykisk ohälsa och är relativt säker på att den gick vägen.
  • Jag har skrivit en essä på 17 sidor, vilket är nästintill färdigskriven. 
  • Jag kollade på resultaten till förvaltningsrätten och lade märke till att jag fått högst poäng i klassen(!). Långt över medel dessutom :D

Nu återstår bara att sammanställa grupparbetet, redovisa det, och redovisa essän :D:D:D:D!!! Kvantitativ och Kvalitativ tentan får göras under praktikperioden.


Stirriga ögon

Om jag skulle beskriva mig själv med ett ord just nu så skulle det vara finito. Jag kämpar, skriver och ger allt. Nu har jag suttit framför datorn och skrivit i 8 timmar. Och vad ger det?! När jag tror att jag har lyft en sten så ramlar det tre till ovanpå.

Jag håller på med en essä om min utlandspraktik och min handledare är ALLT annat än bra. Förra gången jag skickade in arbetet sa hon att jag borde överväga att sätta en bild på en häst på framsidan(?). Nu hade hon läst fel version och jag skickade lite frågor till henne om vad hon menade. Jag skrev precis såhär för att vara exakt:

Hej!
Jag kollade precis i mitt utskick till dig och min opponent och slutdiskussionen finns visst med? Rättningarna du skickade till mig är en äldre version. Vissa källhänvisningar som jag gjort efteråt finns inte heller med. Jag förstår inte vad du menar med
att jag ska kolla på slu.se?
//Helena Fredriksson


Som svar fick jag:

Hej!
SLU har forskning om hästterapi - iddes du inte ens gå in och kolla?
Jag vet inte vad du är arg över?
Jag har läst en version jag fått och kommenterat den. Har du hunnit med en
ännu senare version är det väl bara bra? Det borde gå fort för dig att fixa då, eller?
Du har En dag på Nova Vida som det sista i den version jag läst och det är ju inte en Slutdiskussion.
/Pia


Jag vet inte men jag tycker inte det är professionellt beteende. Vill verkligen inte att hon ska betygsätta min essä!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0